Sakta men säkert vevades fisken in. När torsken så låg i båten och sprattlade vågade inte Isabell vara nära den eftersom den var rejält stor. Vid en senare vägning visade den sig väga någonstans mellan 8,5-9 kilo. Det skulle visa sig vara den största torsken som drogs upp på Ellinor under vår fisketur. De rutinerade fiskar-farbröderna på båten turades om att gå och titta på den och berömma Isabell för hennes fiske. En del av dem muttrade något om att de minsann hade fiskat i si och så många år utan att ha fått någon som var så stor.

Tiden gick och ännu fler torskar fiskades upp. Mellan varven när båten bytte fiskeplats åt vi vår matsäck i solskenet som efter en lite mulen morgon nu smugit fram på himlen.

Tillslut hade alla barn fått fisk, en del till och med tre, fyra stycken och alla var mycket glada. Den inledande rädslan för torskarna var nu borta och de flesta vågade till och med både klappa och hålla i fångsten. När vi strax innan 12:00 påbörjade färden tillbaka till hamnen hade vi fått upp 33 torskar och 5 makrillar. Dessutom kastade vi i tiotalet torskar som var för små för att behållas. Förutom Isabelles 8,5 kilos firre fick vi några torskar som vägde strax över 4 kilo. De flesta andra vägde mellan 2 och 3 kilo.

Vi packade ner att all fisk i vars en sopsäck för frakt hem till kylskåpen på fritids. Vi i personalen hade en häktisk och jobbig dag, hade vi inte egen fisk att dra in så fick vi hjälpa barnen att veva in deras ;-) Värre arbetsdag kan man ju tänka sig...

Vi vill också passa på att sända ett stort tack till Tomas Nilsson, skeppare på Vandia, för den fina servicen vi fick inför fisket. Dessutom ett stort tack till personalen på Ellinor för all hjälp under själva fisketuren.

Efter ca 10 minuter kändes de första välbekanta ryckningarna i spöet. FISK! Linan vevades in och snart syntes en torsk i vattnet. Skepparen kom med kroken och hjälpte till att lyfta i fisken i båten. Det var med både rädsla och förtjusning som barnen tittade på torsken som var i 3 kilos klassen. Några tyckte att vi skulle kasta i fisken igen eftersom det var synd om den när den låg och sprattlade i baljan.

Det dröjde inte länge förrän det började rycka i spöna både här och där. Torsk efter torsk drogs upp och snart hade de flesta av oss fått fisk. Helt plötsligt skrek Isabell att hon höll på att tappa spöet, jag (Rickard) fick snabbt komma till undsättning och hjälpa henne att veva in.

Kanonfiske i Öresund

Strax innan 8:00 anlände 9 barn och 4 vuxna till Norra hamnen i Helsingborg. Vi lastade av flytvästar, fiskespö och matlådor och gick bort i riktning mot Turbåtarna. Både M/S Vandia och M/S Ellinor stod beredda att ge sig ut på sundet. Vi hade en hel långsida på M/S Ellinor reserverad för oss så det var bara att stiga på. Både förväntningarna och förhoppningarna var stora... någon liten torskstackare skulle vi väl fiska upp?!

Vi fixade spö till alla, satte på oss flytvästar, kopplade på pilkarna och drog förhållningsregler. Några minuter senare hade skepparen hittat ett bra fiskeställe och vi släppte i våra pilkar och började fiska.