har namnsdag!

Fritidshemshistorik i Sverige

Fritidshemmet har sina rötter i de arbetsstugor som växte fram i slutet av 1800-talet. Där skulle barnen i mindre bemedlade familjer fostras till flit och plikttrohet samtidigt som de fick lära sig enkla hantverk. Verksamheten finansierades av välgörenhetsorganisationer eller privat-personer. Under 1930- och 40-talen växte en ny syn fram på de slag av inrättningar som arbetsstugorna representerade. Samhället skulle ta ett större ansvar för barns omsorg och fostran och fattigvårdsstämpeln skulle tvättas bort. I mitten av 1940-talet infördes statsbidrag både till arbetsstugorna och de yngre barnens barnkrubbor. Allt fler kommuner tog över ansvaret för verksamheterna. Arbetsstugorna ändrade namn till eftermiddagshem.

I eftermiddagshemmen behövde barnen inte längre arbeta utan kunde

ägna sig åt läxläsning och rekreation. Fritidsintressen uppmuntrades och omsorgen om barnen betonades. Under 1960-talet blev fritidshem en allt vanligare benämning och en särskild fritidspedagogutbildning startade 1965. Fritidshemmen nyttjades vid denna tid främst av barn till ensamstående mödrar som var beroende av någon form av barntillsyn för sin försörjning. Fritidshemmen tog emot barnen även på morgnarna och annan skolfri tid och gav därmed möjlighet för föräldrar att förvärvsarbeta.

Under 1970-talet sökte sig allt fler mödrar ut på arbetsmarknaden och behovet av fritidshem växte. Barnstugeutredningen föreslog en snabb utbyggnad och en sådan kom också igång. Under 1990-talet har antalet barn inskrivna i fritidshem ökat kraftigt, bland annat beroende på att allt fler sexåringar skrivits in.

Fritidshemmets uppgift har varierat över tiden och i olika dokument. I det pedagogiska program som Socialstyrelsen gav ut i slutet av 1980-talet beskrevs fritidshemmets uppgift i termer av att vara ett komplement till hemmet och till barnets övriga sociala och kulturella miljö. I fritidshemmet skulle en god omsorg förenas med en pedagogisk verksamhet. Organisationen anpassades till familjernas behov av barnomsorg, medan innehåll och arbetssätt utgick från barnens behov, utveckling och intressen. När socialtjänstlagen ändrades 1995 definierades fritidshemmet som en del av skolbarnsomsorgen, vars uppgift var att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

Fritidshemmen har knutits allt närmare skolan och de båda verksam-heterna har i stor omfattning samordnats organisatoriskt. I flertalet kommuner sorterar numera fritidshem och skola under samma nämnd. Allt oftare har verksamheterna lokalintegrerats och fått gemensam arbetsledning. De organisatoriska förändringarna har medfört att samverkan har utvecklats även på verksamhetsnivå. Fritidshem och skola är idag sammanlänkade på ett helt annat sätt än tidigare, även om graden av och formerna för samverkan varierar både mellan och inom kommunerna.De förändringar i lagstiftning och måldokument som skett sedan ansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg överfördes till Utbildningsdepartementet i juli 1996 syftar till att utveckla en syn på barns utveckling och lärande som delas av alla vuxna som barnen möter i utbildningssystemet. Den obligatoriska skolans läroplan, Lpo 94, har anpassats till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. De pedagogiska vinsterna med en integration mellan olika verksamhetsformer framhålls i förarbeten till läroplanen. Att olika kompetenser samverkar i arbetslag och utvecklar en gemensam syn på barns utveckling och lärande ses som väsentligt för att höja kvaliteten i såväl fritidshem som skola.

(Texten är hämtad ur "Allmänna råd för fritidshem", Skolverket 1999)

Fritidshemshistorik i Ekeby

Är väääldigt svårt att hitta någon historik...